En tanke kring bett..

Jag har länge funderat på en sak, det här med bett, om vi människor aldrig hade stoppat in ett bett i hästarnas mun, tror ni att det hade varit annourlunda då?

Häst hållningen alltså, då kanske människorna hade haft högre "krav" på hur mycket hästarna litade på oss och att dom förstår oss innan vi sätter oss på deras ryggar?

Bett i metall börjades användas kring 1200-1300 år f.kr.

Många som rider på väldigt skarpa bett säger att det absolut inte går att rida på vanligt 2/3 delat för att hästen är alldeles för stark eller pigg. Jag själv skulle nog inte alls säga så, jag skulle nog snarare vilja säga att ridningen får vi hoppa över ett tag och träna mer ifrån marken och försöka förstå varför hästen är stark eller pigg.

Kanske är det så att den inte har någon respekt, inte bryr sig ett dugg om att man faktiskt sitter där uppe?

Tycker ni inte då att det låter mer vettigt att man struntar i ridningen ett tag och tränar på mer ledarskaps övningar, eller att hästen ska förstå att du faktiskt också vill ha roligt med hästen inte bara på.

Men oftast så orkar vi människor inte göra det riktigt, utan tar genvägar som starkare bett.

Jag tycker att det är helt fel, att vi är ganska lata egentligen, för vad är mer underbart än att rida utan någonting?

Det går med varenda häst, det kanske är lite mindre lätt bara, och tar mycket längre tid men jag lovar, det är helt klart värt det!

Zoffe och jag hade det verkligen inte lätt i början, jag var rädd för honom, han var så otroligt svår riden och kastade av mig så jag vart rädd. Efter lite mer än 1 års kämpande släppte allt och helt plötsligt galopperade vi löst ute i skogen, då var tårarna verkligen inte långt borta!

Jag och han kom så sjukt långt, och jag kommer aldrig ångra någonting!

Skriv mer än gärna din åsikt!

Det här är ju såklart endast vad jag tycker!

för flera tusen år sedan var nog inte hästarna så sönder-avlade som dom är idag, alla hästar har olika temperament. och olika förutsättningar. så med bett är en egen sak tycker jag vad som känns bäst. Hellre att ta mjukt i dom ist för att dra sönder dom på ett "vanligt bett" så dom får sår o skit i munnen. den uppfattningen har jag iaf. Det är ryttaren som avgör hur starkt bettet verkar. :)

Jag håller med till den mesta delen. Alla hästar GÅR att rida på vanliga tränsbett, bara man har orken och tiden att träna fram det. Om hästen är het - ja lär dig rida den då? :) Det funkar! Jag har en häst som, inte är het, men väldigt pigg och springig, (fullblod, galoppör), som jag rider på tredelat / hackamore och visst, han är pigg men det går bättre och bättre för varje gång och jag tror att alla hästar går att rida på "vanligt" bett :) Min åsikt iaf.

Jag tror också inte heller på att det inte går att rida vissa hästar på vanligt tränsbett (rakkt, 3- eller 2-delat). Min förra medryttarponny var väldigt busig och hård i både munnen och psyket.



I början red jag honom med pelham eller kimblewick, men allt eftersom förstod jag att det var värt att kämpa för att få honom att gå bra på det tredelade tränsbettet.

Det tog tid, och det var inte alltid lätt men tillslut fick jag honom fin även på det tredelade. Och det var så värt det. :)

Jag tycket inte att man ska sätta i starkare bett innan man vet varför. Visst alla hästar går att ha ett 2/3 delat bett på men ibland om hästarna kan bli starka och så och man försöker kan man kanske ha det där hästen är starkast och bara rida med det nån gång ibland.



Min häst är jätte stark i skogen. Men i paddocken och så är han jätte fin. Har försökt mer än ett halv år men jag har kommat fram till att han tycker det är så 7kt kul att springa snabbt i skogen så därför drar han iväg. Men jag ska skaffa ett lite starkare så att det inte ska bli farligt. Men en grej som jag tycker är viktigt är att om jag tex har ett starkt bett måste man vara mer försiktig. Inte dra allt va man kan, så juh starkare bett man har destu mer försiktig och lätt i handen måste man va!



Håller även med Lovisa..



Det är min åsikt / Linn

sv. Ja hon är söt hon :D



Alla hästar är individer och är något olika i grund och botten. Men ALLA hästar går att rida känsliga, lyhörda. När jag jobbade som beridare så satt ryttaren vi jobbade åt upp på hästarna vi red emellanåt. Var hästen för mycket i handen, för okänslig här och där osv då var allt vårat fel. Hästarna blir som man rider dem!



Ibland kan man behöva betsla upp under en kort tid för att få igenom ett problem, men det är ingen långsiktig lösning.

Lite dubbla signaler kanske? Din blogg partner använder ju själv pelham, som oftast "klassas" som ett starkt bett.

Det är ju handen som avgör hur skarpt bettet är! Om jag tex. rider på ett milt bett (3-delat, 2-delat, novabett m.fl) och bara sitter och rycker och sliter i hästens mun så blir ju det mycket värre än om jag tar ett skarpare bett (gag, kimblewick,,pelham m.fl)och bara har en lugn och fin hand och kramar i tyglen när hästen blir stark.



De hästarna som är nerviga i ridningen och lätt blir starka brukar vara de som är framavlade nerviga och det går faktiskt inte att träna bort. Jag har haft många hästar som bara är stressade och det går att träna bort en del, men inte helt. Och varför inte då ta ett skarpare bett och vara supermjuk och fin i handen och bara behöva ta lite lätt när hästen blir stark/sticker istället för att sitta och slita på ett milt bett. Att ta ett skarpare bett är faktiskt mycket nyttigare i detta sammanhang.



Jag föredrar dock att man har så mycket milda bett som möjligt och varierar bett en del så om jag har en häst som går bra på 3-delat varierar jag ofta med novabett, 2-delat, vanligt rakt osv.



En fråga till dig med, hur resonerar du när du tror att ledarskaps övningar kan lösa allt? :)

sv; Om hästen är framavlad nervig så går det inte att få bort helt, jag lägger alltid ner tid på att lära känna mina hästar och hästarna jag har under tillridning och sånt. Men jag vet att är hästen framavlad nervig och ingen har gjort något åt det från början så går det tyvärr inte att få bort helt och hållet.



Sen har jag faktiskt haft flera hästar som är supersnälla och lugna från marken, hästar som jag kunnat köra massa ledarskaps övningar från marken med men sekunden man sätter sig på dom blir dom hur nerviga som helst och sjukt pigga. Sen finns det ju hästar som är pigga för de tycker det är kul att springa. Jag hade en ponny hemma förra året (maj-augusti) och han tyckte bara de var skoj att springa, han spetsade öronen och stack. Det gick bort en del. Men inte helt, men vi kom så långt som han kan med den saken.

sv; Ja, vi fick nästan till det helt och hållet. Men han var helt fel riden och behandlad i flera år så jag vet att han inte hade förändrats mer än han gjorde.



Ja, vi ser väldigt olikt på det och jag accepterar det du tycker. Jag håller bara inte med helt ^^

Jag, som är så anti "horsemanship" en tjej kan komma, anser dock att det bara förstör hästen att låta bli att rida. Som du säkert vet behöver en häst allsidig och mycket motion, och för att må bra i samhället vi har idag behöver de muskler dessutom, vilket de what so ever iiiinte får av den här förbannade NH-skiten. ;)



Jag accepterar att du gillar NH, men jag anser också att ni har missat en del poänger i hästarnas liv. TRickträning är inte att hästen litar på människan, det tränar man bäst i stallet med en ryktborste. Och hästar gör mer eller mindre allt för godis, jag skulle kunna få min häst att dansa salsa om han bara visste att han fick käk som belöning. ;)



Och till bettdiskussionen: Skarpa bett är så jävla ohumant, men vanliga hederliga bett ser jag la inget fel med, om handen är snäll.



Dock måste jag fråga: Varför väljer ni en jävligt obekväm grimma, när det finns mjuka grimmor? :)